MENY

Väntetid SVF neuroendokrina buktumörer (GEP-NET)

Uppskattningsvis insjuknar omkring 700 personer om året i någon form av NET i Sverige. Den vanligaste formen av NET är den som förekommer i mag- tarmkanalen, inklusive pankreas (GEP-NET).

Uppgifter om insjuknande och förekomst i Sverige är dock osäkra, bland annat på grund av att det idag inte finns någon specifik ICD-klassificering att använda vid registrering.

Första behandling av neuroendokrina buktumörer är kirurgi, läkemedelsbehandling, strålbehandling eller palliativt symtomlindrande behandling. Övriga behandlingsmetoder används i sällsynta fall som start av behandling. Dessa bör kodas som strålbehandling (PRRT/SIR-T) eller kirurgi (RF, partikelembolisering) trots att ledtiden i dessa ofta är längre.

Den maximala ledtiden enligt SVF är 56 dagar för kirurgi, 49 dagar för läkemedel och strålbehandling samt 35 dagar för palliativ symtomlindrande behandling. Vid NEC eller binjurebarkcancer ska behandling påbörjas senast 7 dagar efter att diagnosen är ställd, och behandlingen ska kodas som ”behandling, annan”.

Vårdförloppet infördes under 2018.

Notera om diagrammet

Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling* (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.

Väntetiderna ska tolkas med försiktighet

  • Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
  • Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
  • SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården**. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
  • Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
  • Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
  • Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid. 
  • Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.

* Undantag SVF allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.

** Följande SVF kan inte starta i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.

Väntetider innan SVF 

Det saknas jämförande data för väntetider innan SVF.

Annan uppföljning

I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.

Nationellt kvalitetsregister neuroendokrina buktumörer (GEP-NET)


Faktaägare: Helena Brändström

Sidan uppdaterad: 24 oktober 2018